Sammanfattning

Nyttan för sammhället i stort är att man kan få fram ett alternativ till dagens fiskindustri som inte tär lika mycket på naturens resurser. Vidare kan man med detta projekt sprida historisk, geografisk, etnologisk och biologisk kunskapen om svensk tidigmodern fiskebruk. En återupplivad kultur av dammodlade karpfiskar enligt modeller från 1600- till 1700-talet kan blåsa nytt liv till både fiskeindustri och restaurangbranchen.
Äta rudor? Ja, det var faktiskt ett vanligt inslag i matkulturen ännu in på mitten av 1900-talet. Det finns en mängd olika recept att återupptäcka för en hel generation som aldrig vant sig vid detta. Men vad hände egentligen? varför försvann karpfiskarna från matborden. En orsak är att rudor var tillåten mat vid fastetid, och när man i stor utsträckning slutade fasta så försvann mycket av behovet. En annan orsak är att billig fisk från haven blev tillgänglig och därmed konkurerades rudor och andra karpfiskar ut. Men nu står vi inför ett helt annat typ av problem, vi håller på att tömma de ändliga resurserna av havsfisk och dagens fiskodlingar bedrivs inte på ett hållbart sätt. Rudor som inte är rovfiskar och inte behöver fiskmjöl som foder kan åter bli en skagkraftig matfisk.
Den vetenskapliga betydelsen för projektet är dels den metodutveckling som görs, dels de nya kunskaper om människans förhållande till fisk i äldre tid som tas fram. Därmed är projektet också av stor relevans inte bara för historieforskning och kunskapen om biodiversitetens antropogena förutsättningar i äldre tid, utan också för arkeozoologisk, etnobiologisk och fiskeribiologisk forskning.