Genetiska analyser

För att jämföra rudor av olika härkomst och dammpopulationer från när och fjärran kan man använda genetiska metoder. Två vanliga typer av genetisk identifikation är med hjälp av mitokondrie-DNA och mikrosatelliter. Informationen från dessa analyser ger främst en bild av hur nära släkt dammrudor är med de rudor som finns i sjöar (sjörudor). Ytterligare information ges i mån av analysernas omfång men målet är att återge en bild av hur rudorna har blivit inplanterade i dammar och kanske kan man också säga när detta skedde.
Mitokondrie-DNA hos djur innehåller en region som kallas ”D-loop”, vilken är en icke-kodande men med kontroll-funktion, och den används ofta vid analys av släktskap. Förändringarna i denna region av mitokondrie-DNA sker med en hastighet som möjliggör en separation av dammrudor från sjörudor. Detta bygger på förutsättningarna att rudornas mitokondrie-DNA förändras i ungefär samma takt som hos andra fiskar, och att sjörudorna i stor utsträckning koloniserat svenska vatten i samma takt som övriga sötvattenfiskar. Det senare innebär att de började sin kolonisation när den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för 10 000 år sedan.
Metoderna går ut på att med hjälp av PCR-baserad teknik analysera små bitar av fiskfenor. Med hjälp av s k primers som vi, eller andra forskare, konstruerat har vi möjlighet att studera både mitokondrie-DNA och mikrosatelliter hos rudor.

Terminologi


mitokondrie-DNA: Den del av arvsmassan (d v s DNA) som finns i cellernas små, endosymbiotiska, energifabriker (mitokondrier)

mikrosatelliter: Korta fragment av DNA som består av repetetiva sekvenser, t ex 'ATATAT' eller 'GCAGCAGCA', vilka förändras (muterar) mycket snabbare än merparten av de övriga DNA-regionerna i cellerna